Ny bil

Jag ville köpa en pickup, eller ute, som de kallas i Australien, finns inget mera ikoniskt i Australien än en ute. Bruden ville köpa en liten automatbil så vi kompromissade och köpte en liten automat. En Honda Jazz från 2010. Riktigt maskulin med 1,3 liter av renodlad styrka! Endast 75 000km, mekaniskt sett i bra skick och lätt att köra men gott om utrymme, jag är nöjd med köpet i slutändan. Dessutom är den registrerad fram till mars 2019 och med en årligt pris på cirka 700 dollar för registrering var det en fin bonus.
 
 
Grannen kör med någonting snäppet större.
 
Eftersom allt skall göras så komplicerat som möjligt skall jag nu berätta hur det gick till att köpa denna bil. Hittade bilen på internet annonserad för 1500AUD, helt löjligt billigt, kontaktade försäljaren som var en kinesisk flicka som helt uppenbart inte visste värdet på sin bil och bokade in inspektion två dagar senare. Bekräftade inspektionstiden nästa dag men någonting verkade inte helt rätt, hon sköt fram inspektionen med ett dygn för att hon hade haft "a bad experiece" i relation till bilen. Fick reda på då vi, jag och Julie, anlände för inspektionen att hon hade blivit helt nerringd från främst män från mellanöstern som desperat ville köpa bilen. För att fixa upp och sälja på vinst säkert. Hon var tvungen att använda sin rumskamrats telefon för att skicka till alla köpare att den redan var såld eftersom hon inte kunde använda sin egen p.g.a. av en flodvåg av notifikationer och samtal. Nästan så hon ställde in min inspektion också men som tur vad gjorde hon det inte, kanske för att jag inte var aggressiv i mina sms, jag frågade inte.
 
Vi tog en åktur och bestämde oss att köpa bilen, för 1500 vilket otroligt kap. Blev sedan informerade att den inte kostar 1500 utan 2500 eftersom hon redan blivit erbjuden 3000 i telefon, var dock villig att sälja den till mig för 2500. Beslutade att köpa den i alla fall eftersom den fortfarande var ett kap i mina ögon.
 
Enda problemet är som ses på bilden nedanför att det har en redig bula i stötfångaren och bakluckan men det brydde jag mig inte i, så länge som den i mekaniskt bra skick, bara en anledning att pruta. Finns även skador på nästan alla paneler, skitchaufför var hon verkligen.
 
Enda riktiga problemet som det visade sig var dock att RWC (Roadworthy Check) inte ingick i priset. Det betyder att den skall typ besiktas om bilen byter ägare eller registreras in. I regel kostar det ca. 150 dollar och med årsmodell 2010 och endast 75000km trodde jag verkligen inte att det skall uppstå någon huvudvärk. Jag åkte till närmaste RWC station som råkade vara en Honda återförsäljare vilket var ett drastiskt misstag, de klagade på fyra saker. Två små som vi struntar i, en pytteliten skråma i vindrutan! och bakluckan var bulig, såpass bulig att den inte är lufttät och avgaser kan läcka in i bilen, herregud. 500 för vindrutan och småsakerna kunde de fixa, bucklan måste till en body shop. Hämtade bilen utan att de gjorde någonting, 240 för inspektionen endast. Åkte till tre olika body shops i närheten, två arbetade endast med försäkringsbolag och den tredje sa att de kan försöka fixa bulan i stötfångaren för ca. 900 men kunde inte garantera att det passerar RWC kontroller eftersom de inte ens förstod varför den fick underkänt i första hand. De sa att man aldrig skall åka till en återförsäljare, tredje part är bäst, ett misstag jag aldrig kommer att göra igen. Om de var tvungna att byta ut stötfångaren skulle det bli ännu dyrare.
 
I detta skede började jag bli väldigt irriterad men som tur var hade Julie lyckats hitta en koreansk mekaniker, body shop samt att de också gör RWC via någon koreansk facebook community. Jag åkte dit, visade resultatet från första RWC och vi talades vid en stund. Slutade med att de skall byta ut både stötfångaren och bakluckan för 1200 och sedan ta den till en RWC station som de samarbetar med ungefär 100m bort. Småsakerna och vindrutan förstod han inte varför de klagat på eftersom varken han eller jag lyckades hitta ens en liten skråma någonstans så de struntade vi i. Ifall denna RWC inspektion klagade på någonting skulle vi diskutera det senare.
 
Allt gick väl, bytte dämparen och bakluckan och bilen fick godkänt. 1200 för delarna, målandet och arbetet, vilket låter rätt billigt i mina öron samt 140 för RWC kontrollen. De ville ha betalt i kontanter endast och var väldigt enträgen med Julie att detta var billigt, antagligen för att hon bokade in och talade koreanska med dem så misstänker att denna affär gick under bordet. Lite sketchy kanske men slutet gott, allting gott.
 
Tittade nyss på carsales.com.au som är Australiens största sida för bilar. Knapprade in Honda Jazz automat årsmodell 2008-2012 och kilometrar 60 000 - 100 000 och absolut billigaste som finns är 8000 AUD, dessutom då jag försäkrade bilen och anmälde att den har små plåtskador på sidorna värderade bolaget den ändå till 7200 dollar. Även efter allt besvär är jag övertygad att jag fick en bra deal, har berättat denna lilla histora för flera människor som tycker att jag skall sälja bilen genast. Jag använder den nu nästan dagligen för att komma till arbetet men då skolan börjar i mars jo antagligen, skall prova att annonsera ut den för 7-8k kanske och se om någon nappar, om inte så har jag en bil och om den säljer den så bra förtjänst och köper en ny bil.
 
 
Guldfärgad Toyota som jag fick låna av den koreanska mekanikern medan han hade min, stilig lol.
 
Några bonusar som kinesflickan inte ville behålla, slängde dessutom bort en hel andra prydnader. Vad är poängen med detta ryggstöd ens?