RMIT Termin 2 (1/2)
Termin två av fyra gick ganska bra I min ödmjuka åsikt med tre D och ett HD så nu ligger mitt Grade Point Average på 3,1/4. Vilken magnifik insats.
Precis som i termin ett tog jag fyra kurser i termin två. Även om jag helst skulle arbeta och gå i skolan på halvtid men det bryter mot visumkraven så det är bara att knega på. Lika bra säkert, fyller 30 om en månad och studerar fortfarande.
Kurs nummer ett hette så mycket som "Building Quality Organisation and Leadership". Inte en teknisk kurs utan den går under Master of Engineering Management och inte Master of Sustainble Energy. Den är en av våra selektiva som vi vår välja mellan och eftersom jag naturligtvis kommer att bli projektchef så småningom kändes det rätt naturligt att välja denna kurs och utbilda sig om hur organisationer är uppbyggda. Här producerade jag två större 4000+ ords projekt. Den första var en strategisk affärsplan för ett existerande företag. Utveckla/analysera en mission, vision, affärsplan, SWOT, tid och plats (tekniskt och geografiskt) kommunikationsplan, marknadsföringsplan, ledarskapsstruktur etc., hela faderullan med andra ord. Den andra var en analys som personalchef för samma företag, hur funkar personalavdelningen, strategier, resurser, hållbarhet, relationer till klienter, ledningen och anställda. Intressant kurs tyckte jag i det stora hela. Följande kommer en kort historia om att ha spelöga med. Grejen med lärarinnan i denna kurs var att hon var väldigt insistent på närvaro och klassrumsaktivitet från början så med en lektioner kvar (elevpresentationer som nästan ingen deltar i om du inte har själv en presentation och jag hade min veckan innan) visste jag att mitt slutbetyg skulle landa på 77-79% ungefär beroende på hur min presentation gick (vi behöver 80% för HD eller High Distinction som är högst betyg om ni minns från förra RMIT inlägget), så jag gick dit och såg till att vara aktiv, som jag gjort hela terminen givetvis fast extra. Därför att min plan var att skicka epost och fråga efter extra uppgifter att göra för några extra fjuttiga procent, skulle inte funka på mina andra lektorer men kanske denna. Slutvitsordet landade på 78%, jag skickade epost och frågade om RMIT har någon typ av extra credit system. Nä det finns inte men två dagar senare fick jag automatiskt epost från skolans nätverk att två av min inlämningsuppgifters vitsord hade ändrats, i denna kurs för det bättre :) 81% nytt medeltal, prima. En polare försökte på samma knep men det gick inte, antar för att han inte varit aktiv men vem vet exakt.
Kurs nummer två hette "Electrical Energy Storage Systems" och här lärde vi oss om energilagring. Väteproduktion och -lagring, olika typer av batterier, vattenkraft (i sammanhanget att man använder t.ex. solkraft för att pumpa upp vatten till en damm då energi produceras i överflöd och sedan släpps ut på natten för att producera vattenkraft från den lagrade energin). Ett intressant experiment (på bilden) som vi gjorde i denna kurs var att producera väte genom en driva en elektrolysör (blå) med hjälp av en solcell (till vänster ser ut som en telefon) som producerar väte till lagringstanken (i mitten) till bränslecellen (röd) som sedan driver en fläkt och vi mäter hur mycket väte som produceras under olika omständigheter. Det enda restprodukten som kommer från processen är vatten.
Då det kommer till energilagring anser jag att det är ännu viktigare än energiproduktion. För det första finns tekniken redan för att producera all grön energi som världen behöver. För det andra dock är det stora problement att produktioner är för oregelbunden, solen skiner och vinden blåser inte hela tiden, hydro och geotermisk är pålitligt men inte tillgängligt överallt. Vilket betyder att energin som produceras i överflöd då den produceras måste lagras på något vis. Väte skulle vara ett bra alternativ men tekniken är inte riktigt där ännu, för att en vätebil skall köra 100km behövs ca. 1kg flytande väte. Problemet är att det nu måste hållas under så högt tryck att lagringstanken för 1kg väte väger över 100kg, opraktiskt för en bil. Det stora projektet i denna kurs var ett stort grupparbete på ca. 10 000 ord gällande massadoption av batterifordon i Australien och vilka konsekvenser det har på elnätet. Vi kom fram till att mer rätt planering kan det t.o.m. hjälpa elnätet. I kombination med solpaneler på taket (som redan 20% av hushållen i Australien har och ökar i snabb takt) kan man lagra energin i bilen och använda det till huset på natten eller med V2G (Vehicle to Grid) teknik samt s.k. smart laddnings strategier hjälpa till att stabilisera elnätet eftersom batterier kan svara på en millisekund på voltfluktuationer eller högre el topp efterfråga under en värmebölja exempelvis. Lagrad hydro tar några minuter att sparka igång och ett kolkraftverk kan ta flera timmar att starta, det är stabilt vilket är fördelen med kol men inte mycket annat.
Detta inlägg börjar bli lite väl långt med allt som ploppar in i min skalle medan jag skriver så skall bryta upp det till två inlägg.